Jorden snurrar snabbare – därför behöver du inte ställa om klockan nu

Det korta svaret: ingen klocka ska ställas om nu

Jorden roterar tidvis något snabbare än ett jämnt 24-timmarsdygn, men skillnaden mäts i millisekunder. Den gör inte att vardagen plötsligt blir en sekund kortare och den kräver ingen manuell ändring i mobiltelefonen, datorn, bilen eller armbandsuret.

Den ansvariga internationella jordrotationstjänsten IERS meddelade den 6 juli att ingen skottsekund införs vid slutet av december 2026. UTC ligger fortsatt 37 sekunder efter den internationella atomtiden TAI. Nästa konkreta besked för vanliga användare är alltså: gör ingenting.

Det aktuella mötet i Versailles gäller hur världens tidssystem ska fungera framöver. Ett förslag säger att UTC ska bli kontinuerlig från den 20 maj 2027, så att man slipper framtida hopp på en sekund. Medlemsländerna ska rösta om förslaget den 15 oktober. Före omröstningen är det ett utkast, inte ett fattat beslut.

IERS Bulletin C 72: ingen skottsekund i december 2026

BIPM: mötet och omröstningen 15 oktober

Varför jordens dygn inte är exakt lika långa

Ett dygn låter som en fast naturkonstant, men jordens rotation varierar. Atmosfär, hav, rörelser i jordens inre, jordbävningar och förändringar i hur massa är fördelad kan flytta små mängder rörelsemängd och därmed påverka hur lång tid ett varv tar. På lång sikt bromsar månens tidvattenkrafter rotationen, men kortare perioder kan gå åt andra hållet.

Rymdstyrelsen beskriver hur jorden den 29 juni 2022 genomförde ett varv 1,59 millisekunder snabbare än 24 timmar. SVT rapporterade 2025 att flera nyare dygn varit några millisekunder kortare än normalt. Det är dessa små avvikelser som ligger bakom uttrycket att jorden ”snurrar snabbare”.

Forskarna kan mäta förändringen mycket noggrant men kan inte peka ut en enda enkel orsak till varje korttidsvariation. Därför bör påståenden som ensamt skyller dagens rotation på smältande isar eller jordens kärna läsas som möjliga bidrag, inte som ett slutgiltigt svar.

Rymdstyrelsen: jordrotation och tidmätning

SVT: dygnet blir några millisekunder kortare

Två sorters tid behöver hållas ihop

Atomtiden TAI byggs av atomklockor och tickar mycket jämnt. UT1 följer i stället jordens verkliga rotationsvinkel. Den civila referenstiden UTC har atomtidens jämna takt men har hittills justerats med hela sekunder för att ligga nära jordrotationen.

När jorden i genomsnitt går långsammare har en positiv skottsekund lagts till. Sedan systemet infördes 1972 har 27 sådana sekunder lagts till, senast vid årsskiftet 2016–2017. Då får det globala tidssystemet en extra sekund innan nästa minut börjar.

Om jordens rotation fortsätter att ligga före atomtiden kan motsatsen i teorin behövas: en negativ skottsekund. Då skulle UTC hoppa fram en sekund i stället för att vänta in en extra. Det har aldrig genomförts. BIPM:s expertgrupp uppskattar sannolikheten för att en negativ skottsekund skulle behövas inom tio år till omkring 30 procent om dagens system behålls.

BIPM:s expertunderlag om kontinuerlig UTC

US Naval Observatory: senaste skottsekunden var 2016

Det här ska länderna rösta om den 15 oktober

Generalkonferensen för mått och vikt, CGPM, pågår i Versailles den 13–15 oktober 2026. Det är medlemsstaternas beslutande konferens för internationella måttsystem. Torsdagens agenda innehåller både en presentation om den möjliga första negativa skottsekunden och omröstning om utkast till resolution C.

Utkastet föreslår att kontinuerlig UTC börjar gälla den 20 maj 2027. I stället för att justera UTC när skillnaden mot jordrotationstiden närmar sig en sekund skulle den tillåtna skillnaden höjas till högst 3 600 sekunder, alltså en timme. BIPM bedömer att det skulle ge en sammanhängande UTC under flera århundraden.

Det betyder inte att solen plötsligt hamnar en timme fel 2027. Skillnaden skulle börja mycket liten och växa långsamt när jordtid och atomtid driver isär. Astronomi, satellitnavigation och andra verksamheter som behöver jordrotationstid kan fortsatt hämta UT1–UTC separat. Den praktiska vinsten är att vanliga tekniska system slipper plötsliga ensekundshopp.

BIPM:s utkast till resolution C

BIPM: handlingarna inför CGPM 2026

Varför en enda sekund kan ställa till tekniska problem

För en människa är en sekund nästan omärkbar. För datorer kan samma ögonblick användas till att sortera bankhändelser, logga nätverkstrafik, samordna elnät eller tidsstämpla sensorer. Om olika system behandlar ett tidshopp på olika sätt kan händelser hamna i fel ordning eller få samma tidsstämpel.

Positiva skottsekunder har redan krävt speciallösningar. En negativ skottsekund är svårare eftersom den aldrig har använts i drift och äldre program kan sakna en testad regel för en sekund som inte finns. BIPM:s rapport säger att berörda organisationer ser en hög risk för fel i äldre system och jämför förberedelsebehovet med millennieskiftets datorarbete.

Det är alltså inte jordens fart i sig som hotar mobilen. Problemet är övergången mellan två sätt att räkna tid och att tusentals system måste vara överens. Förslaget om kontinuerlig UTC försöker ta bort just det sällsynta men svårtestade hoppet.

Vad du behöver göra – och nästa besked

Du ska inte ändra några inställningar. Telefoner, datorer och uppkopplade klockor hämtar normalt tid från operatörer eller tidsservrar. Även om en framtida standard ändras är det systemleverantörer och tidsorganisationer som först behöver genomföra den, inte privatpersoner som ska trycka bort en sekund.

Blanda inte ihop skottsekunden med övergången till vintertid. Vintertid flyttar den lokala klockan en hel timme enligt kalendern. En skottsekund har hittills varit en teknisk justering av den globala referenstiden UTC. Det är två olika system och två olika frågor.

Nästa kontrollpunkt är om resolution C antas den 15 oktober och om den slutliga texten behåller startdatumet den 20 maj 2027. Fram till dess är de säkra beskeden att ingen sekund tas bort under 2026 och att du inte behöver göra något med dina klockor.