Polisens drönare vid fotbollsmatcher – vad får filmas?

Det här gällde vid ÖSK–Ljungskile

Polismyndigheten beslutade att använda kamerabevakning med drönare kring ÖSK–Ljungskile på Behrn Arena den 11 oktober 2026. Beslutet gällde mellan klockan 09.00 och 20.00 och hade tre angivna syften: att förebygga och upptäcka brott och ordningsstörningar, att underlätta utredningar och att säkra material som kan användas som bevis.

Det är viktigt att hålla isär datumet från den senare söktrenden. Matchbeslutet var tidsbegränsat och gällde ett markerat område; det var inte ett generellt besked om att hela Örebro skulle bevakas eller att samma beslut automatiskt gäller vid kommande matcher.

Polisen: beslutet vid ÖSK–Ljungskile

När får polisen använda en drönarkamera?

Kamerabevakningslagen skiljer mellan olika situationer. För polisens brottsbekämpande verksamhet är utgångspunkten att bevakningen ska vara nödvändig för ett tillåtet syfte. Normalt ska polisens intresse av bevakning väga tyngre än den enskildes intresse av att inte bli filmad. I bedömningen ska bland annat platsen, sättet att filma och integritetsskyddande teknik vägas in.

Lagen har också tillfälliga undantag. Enligt 14 d § gäller inte bestämmelserna i 14 a och 14 b §§ i vissa tidsbegränsade situationer, bland annat i brådskande fall när det finns en särskild risk för brott som inte är ringa eller för störningar av allmän ordning och säkerhet. ÖSK-beslutet hänvisade till just 14 d §. Det betyder inte att övriga regler för personuppgifter och information försvinner.

Riksdagen: kamerabevakningslagen

Vad kan kameran filma – och vad är en personuppgift?

En bild eller film är en personuppgift när en levande person direkt eller indirekt kan identifieras. Detsamma kan gälla ett registreringsnummer. Därför är frågan inte bara om en drönare flyger högt, utan också vilken bildvinkel och zoom som används och vilka delar av området som syns.

Polisen skrev i det aktuella matchbeslutet att bevakningen avsåg allmänna platser och inte gav rätt att filma in i bostäder. På polisens allmänna informationssida står också att känsliga platser, exempelvis förskolor och vårdinrättningar, normalt maskeras vid monterade kameror om inget särskilt beslut säger annat. För en rörlig drönare blir operatörens instruktioner och beslutets kartgränser särskilt viktiga.

Polisen: personuppgifter vid kamerabevakning

Hur märker du att bevakning pågår?

Huvudregeln är att kamerabevakning ska meddelas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Polisen beskriver att det kan ske med skyltar, information på webben eller genom att drönaroperatören bär varselväst. Vid vissa brådskande flygningar finns undantag från kravet att informera i förväg, men information ska då lämnas så snart det är möjligt.

Ett praktiskt sätt att kontrollera en planerad matchbevakning är därför att läsa polisens lokala nyheter och titta efter karta, datum, klockslag och syfte. En generell notis om drönare säger mindre än själva beslutet.

Hur länge sparas filmen?

Polisen uppger att material från kamerabevakning normalt sparas i högst två månader. Det kan behållas längre om det behövs i en annan del av verksamheten, till exempel i en pågående förundersökning. Två månader är alltså en normalgräns, inte ett löfte om att varje sekvens alltid raderas exakt samma dag.

Materialet kan användas i utredningar och som bevis. Det gör det viktigt att inte blanda ihop direktsänd lägesbild med lagring: en kamera kan hjälpa polisen att leda resurser under en match, men inspelat material kan också få ett senare syfte om ett brott utreds.

Varför integritetsfrågan inte är färdig

Integritetsskyddsmyndigheten granskade 32 av polisens beslut om längre drönarbevakning och publicerade sitt beslut den 22 januari 2026. Granskningen gällde beslut och dokumentation från 2023, inte just ÖSK-matchen. IMY fann ändå en generell risk: stora bevakningsområden hade ibland behandlats som en enda yta utan tillräcklig analys av exempelvis bostäder, skolor, vårdinrättningar och idrottsanläggningar.

IMY rådde därför Polismyndigheten att göra den nationella styrningen tydligare, så att operatören kan se vilka delar som inte får filmas eller bara får filmas under vissa villkor, exempelvis från viss höjd eller utan zoom. Den nyanseringen är central: drönarbevakning kan ha ett tydligt brotts- och ordningssyfte, men tekniken kräver samtidigt ett precist beslut och praktiska begränsningar.

IMY: tillsyn av polisens drönarbevakning

Så granskar du ett besked på en minut

Leta efter fyra saker: exakt datum och klockslag, en karta eller tydlig områdesbeskrivning, det angivna syftet och vilken bestämmelse beslutet stödjer sig på. Kontrollera sedan om texten beskriver hur allmänheten informeras och om bostäder eller andra känsliga platser avgränsas.

Saknas de uppgifterna i en delad rubrik är nästa steg att öppna polisens originalbeslut. En återpublicerad notis kan vara korrekt men visar sällan hela avgränsningen. Det är också klokt att kontrollera publiceringsdatumet: ett gammalt matchbeslut kan börja cirkulera igen utan att vara ett nytt besked.

• Tid: när börjar och slutar bevakningen?
• Plats: vilket område omfattas?
• Syfte: brott, ordning, utredning eller något annat?
• Integritet: hur informeras allmänheten och vilka områden skyddas?