Robert E. Hall och Michael Woodford får ekonomipriset 2026 – därför

Vad priset belönar

Kungliga Vetenskapsakademiens korta motivering är ”för mikroekonomiska grunder för makroekonomisk stabilisering”. Bakom den kompakta formuleringen finns en ganska vardagsnära fråga: hur kan centralbanker och regeringar dämpa en lågkonjunktur eller bromsa inflation utan att förlita sig på samband som slutar fungera när människors beteende förändras?

Äldre keynesianska modeller byggde ofta på historiska samband mellan till exempel inflation, arbetslöshet, produktion och konsumtion. Oljekriserna på 1970-talet visade problemet. Inflation och arbetslöshet kunde stiga samtidigt, trots att modellerna hade behandlat sambandet som mer stabilt. Hall och Woodford bidrog till att bygga modellerna underifrån: hushållens beslut om konsumtion och sparande samt företagens beslut om priser och produktion blir byggstenar för bilden av hela ekonomin.

Det betyder inte att pristagarna har uppfunnit en knapp som tar bort konjunktursvängningar. Bidraget är ett bättre teoretiskt laboratorium. Beslutsfattare kan pröva vad olika ränte- och budgetbeslut kan göra när hushåll och företag blickar framåt, ändrar sina förväntningar och inte reagerar mekaniskt på dagens inkomst eller kostnad.

Halls genombrott: konsumtionen beror på ny information

Robert E. Hall vände på frågan om hushållens konsumtion. Om människor planerar med hänsyn till sin väntade framtida inkomst bör konsumtionen redan spegla den information de har i dag. Den ändras då framför allt när ny, relevant information kommer – och verkligt ny information går per definition inte att förutse.

I stället för att leta efter en variabel som alltid kunde förutsäga nästa konsumtionsförändring testade Hall därför om förändringen i stort sett var oförutsägbar. Hans resultat från 1978 blev en viktig referenspunkt. När konsumtion ändå går att förutse kan forskare söka efter konkreta avvikelser från grundmodellen, exempelvis hushåll som saknar sparande eller möjlighet att låna och därför måste leva från lön till lön.

Det här spelar roll för finanspolitiken. Ett tillfälligt tillskott i plånboken behöver inte ge samma konsumtionsökning hos alla. Effekten beror bland annat på om hushållet ser tillskottet som varaktigt, hur framtidsutsikterna ser ut och om ekonomin redan är pressad. Modellen tvingar därmed fram en bättre fråga än ”hur mycket pengar delas ut?”: vilka hushåll får pengarna, vad tror de om framtiden och vilka begränsningar har de?

Woodfords modell: ränta, priser och förväntningar

Michael Woodford samlade i sin bok från 2003 en nykeynesiansk modell med mikroekonomiska grunder. Den kopplar bland annat samman hushållens konsumtion, företagens prissättning och centralbankens ränta. Modellen blev en prototyp för många av de modeller som senare har anpassats och byggts ut av centralbanker och finansdepartement.

En viktig del är att priser är trögrörliga. Företag kan inte eller vill inte ändra priset vid varje liten förändring i efterfrågan och kostnader. När de väl sätter ett nytt pris väger de därför in vad de tror om framtida kostnader, konkurrenter, efterfrågan och räntor. Förväntningar om morgondagen kan på så sätt påverka inflationen redan i dag.

Woodford gav också en praktisk roll åt skillnaden mellan faktisk produktion och den nivå som skulle råda om priser kunde anpassas fritt – produktionsgapet. Vid en negativ utbudschock, som snabbt dyrare energi, kan ekonomins möjliga produktion falla samtidigt som efterfrågan inte faller lika mycket. Då kan inflationen öka trots svagare produktion. Det förklarar varför en centralbank ibland höjer räntan även när hushåll och företag redan känner av sämre tider.

Så hänger forskningen ihop med din ränta

När Riksbanken eller en annan centralbank ändrar styrräntan är tanken inte bara att dagens lån blir dyrare eller billigare. Beskedet påverkar också vad hushåll tror om framtida räntor och inkomster och vad företag tror om framtida efterfrågan och kostnader. Tydlig och trovärdig kommunikation blir därför en del av själva politiken, inte en bilaga till räntebeslutet.

Tre steg hjälper att läsa ett räntebesked. Börja med att fråga vilken typ av störning ekonomin utsätts för: svag efterfrågan, en utbudschock eller båda. Titta sedan på förväntningarna: tror hushåll och företag att inflationen blir kvar? Läs till sist av avvägningen. En åtgärd som bromsar inflation kan samtidigt dämpa konsumtion och sysselsättning på kort sikt.

Pristagarnas arbete ger inte ett enda rätt svar för varje läge. Modeller är förenklingar och behöver kompletteras med färska data, osäkerhetsbedömningar och kunskap om vilka hushåll och företag som träffas. Men de gör kedjan synlig: politiskt besked, förväntningar, enskilda beslut och till sist utvecklingen för inflation, produktion och arbetslöshet.

Tre saker priset inte säger

För det första säger priset inte att varje räntehöjning eller skattesänkning är rätt. Modellerna hjälper till att strukturera beslut, men valet beror på vilket problem som ska lösas och vilka kostnader beslutsfattarna accepterar. För det andra säger det inte att alla hushåll agerar likadant. Tvärtom har forskningen öppnat för att skilja mellan exempelvis hushåll med buffert och hushåll som lever från lön till lön.

För det tredje är en modell inte en prognosmaskin som alltid träffar rätt. Nya kriser kan ändra beteenden och samband. Akademiens underlag beskriver nykeynesianismen som startpunkten för en fortsatt forskningslinje, inte slutordet. Modellerna har byggts ut för olika länder och för mer realistiska skillnader mellan människor och företag.

Det mest användbara sättet att förstå priset är därför inte ”de två bestämde räntan”. Hall gav en testbar grund för hur förväntningar styr konsumtion. Woodford fogade samman konsumtion, ränta, prissättning och efterfrågetryck i ett verktyg för stabiliseringspolitik. Tillsammans gjorde de det lättare att analysera varför samma åtgärd kan fungera olika beroende på vilket slags chock ekonomin möter.

Vilka är pristagarna – och hur delas priset?

Robert E. Hall är född 1943 och professor vid Stanford University. Michael Woodford är född 1955 och professor vid Columbia University. Båda disputerade vid Massachusetts Institute of Technology. De delar priset och prissumman på 12 miljoner kronor lika.

Det fullständiga namnet är Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Riksbanken instiftade priset 1968 och det delades ut första gången 1969. Det ingick alltså inte bland de fem priser som Alfred Nobel själv angav, men Kungliga Vetenskapsakademien utser pristagarna och priset delas ut tillsammans med Nobelpriserna.