Timbro vill göra fyra Stockholmsområden till egna kommuner

Det här föreslår Timbro

Timbro vill att fyra delar av Stockholms stad – Skarpnäck, Farsta, Hässelby och Skärholmen – blir självständiga kommuner. Sveriges Radio P4 Stockholm beskriver förslaget som att de nya kommunerna skulle få egna organisationer för skola, förskola, äldreomsorg och snöröjning. Tankesmedjans argument är att mindre kommunala organisationer skulle kunna arbeta effektivare.

Förslaget ska läsas som ett politiskt debattinlägg. Det är inte ett beslut från Stockholms stad eller regeringen, och de lästa källorna visar inte att en formell indelningsprocess redan har inletts. Därför går det heller inte att säga när en eventuell förändring skulle kunna ske.

En detalj är viktig: Sveriges Radio återger namnet Hässelby, medan Stockholms stads nuvarande officiella stadsdelsområde heter Hässelby-Vällingby. Exakta gränser för en tänkt ny kommun framgår inte av det material som har kunnat kontrolleras.

Vad skulle ändras i vardagen?

Stockholms stad är i dag en kommun. Inom kommunen finns elva stadsdelsområden och 132 stadsdelar, enligt stadens egen områdesfakta. Ett stadsdelsområde är alltså inte en egen kommun. Farsta, Skarpnäck, Skärholmen och Hässelby-Vällingby ingår i samma kommun som resten av Stockholms stad.

Om ett område i stället blev en självständig kommun skulle det få en egen politisk organisation och ett eget kommunalt ansvar. I Timbros förslag märks det konkret genom att de fyra områdena skulle organisera bland annat skola, förskola, äldreomsorg och snöröjning själva. Det är mer genomgripande än att bara flytta en stadsdelsgräns.

En delning skulle också kräva att ekonomi och tillgångar reds ut. Indelningslagen säger att en ekonomisk reglering ska göras när en kommun delas, så att tillgångar och skulder fördelas skäligt. Källorna ger däremot inget färdigt svar om skattesats, personal, lokaler, skolplatser eller hur gemensamma system skulle delas. Sådant måste utredas innan konsekvenserna kan bedömas.

Så går en kommunindelning till

En kommun eller en kommunmedlem kan ansöka om en ändrad kommungräns hos Kammarkollegiet. Ansökan ska förklara varför förändringen bör göras och innehålla en karta över den föreslagna nya gränsen. Därefter utreder Kammarkollegiet, eller i vissa fall länsstyrelsen, frågan tillsammans med berörda kommuner.

För en större förändring är det regeringen som beslutar. Enligt lagen får regeringen ändra indelningen om förändringen kan antas medföra bestående fördelar för en kommun eller del av en kommun, eller andra fördelar från allmän synpunkt. Regeringen ska samtidigt ta hänsyn till de berörda kommunernas och invånarnas inställning. Om en berörd kommun motsätter sig förändringen krävs särskilda, i lagen kallade synnerliga, skäl.

Invånarnas uppfattning kan undersökas genom exempelvis folkomröstning eller opinionsundersökning. En beslutad förändring börjar gälla den 1 januari ett bestämt år. Kammarkollegiet skriver också att en mycket omfattande ändring normalt träder i kraft året efter ett ordinarie val till kommunfullmäktige. Processen kan därför bli både omfattande och tidskrävande.

Så beskriver Kammarkollegiet processen

Det här är fortfarande oklart

Det finns ännu inget källbelagt beslut om att dela Stockholms stad i de fyra kommunerna. Det är också oklart vilka exakta geografiska gränser Timbro avser, särskilt eftersom det återgivna namnet Hässelby inte är samma sak som dagens hela stadsdelsområde Hässelby-Vällingby.

Inte heller ekonomin är färdigräknad i det material som har gått att läsa. En seriös prövning skulle behöva visa hur skatteunderlag, skulder, tillgångar och kostnader för gemensamma funktioner påverkas. Dessutom behöver de berörda kommunernas och invånarnas inställning klarläggas.

Det säkra svaret just nu är därför begränsat men tydligt: Timbro har lagt fram ett förslag om fyra nya kommuner inom dagens Stockholms stad. För att idén ska bli verklighet krävs en formell ansökan eller annan initiering, en myndighetsutredning och till sist ett regeringsbeslut.